BJÖRN OHLÉN
Björn är regionutvecklare med fokus på kulturarv och platsutveckling på Västra Götalandsregionen. Hans utgångspunkt för sitt arbete är att all regional utveckling kräver tvärsektoriell samverkan och den måste utgå från de unika resurser och förutsättningar som finns på platsen, dess kulturarv. Detta är en av utgångspunkterna för Björn i arbetet med regional utveckling.
ELISABETH HÖGDAHL
Elisabeth är fil.dr. i etnologi och lektor vid Institutionen för tjänstevetenskap vid Lunds universitet. Hon har under många år forskat kring människors relation till sina platser. Fokus ligger på kultur, inkludering och platsutveckling. Hon har utarbetat platsutvecklingsteorier, exempelvis kryphålens betydelse för kreativ platsutveckling. Under de senaste åren har hon arbetat mycket med frågor kring medskapande och metodutveckling, exempelvis metoden ”Minnesplaneringsmetoder” som är en digital verktygslåda för hur människors erfarenheter av sina platser ska kunna användas i platsutvecklingsprocesser av olika slag.
MATTIS DANIELSEN
Mattis er født og oppvokst på Røros og i Saanti Sijte. (Essand reinbeitedistrikt) Han bor på Røros med sin familie. Han har studert arkeologi og jobbet innenfor fagfeltet siden 2006.
Han har jobbet i en rekke kulturminneregistreringsprosjekt med fokus på samisk historie, hovedsakelig i Midt- Norge.
Mattis Danielsen er opptatt av formidling av den underkommuniserte samiske historien, men også hva dens verdier og naturforståelse; kan tilføre oss alle i dagens samfunn. I sitt foredrag vil Danielsen forsøke å synliggjøre en del av samisk forståelse; med utgangspunkt i landskapet, kulturminnenes historie og kulturell kompetanse.
HÅKAN TUNÓN
Håkan är forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för Biologisk Mångfald, och har ett särskilt ämnesansvar för frågor rörande traditionell kunskap och etnobiologi. Han var under perioden 2006–2014 programchef/koordinator för Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald) och arbetar vidare med dessa frågor i samarbete med Sametinget som nu har samordningsansvar för dessa frågor. Han har de senaste decennierna haft stort fokus på utmarksbete och fäbodbruk och håller i arbetet med den svensk-norska ansökan till UNESCO om att fäbodkulturen ska få internationell status som immateriellt kulturarv.
INGEBORG ARVASTSSON
Ingeborg är DNA-släktforskare, Genjägare och arkivvessla som älskar att leta reda på det man inte trodde kunde hittas. Hon är initiativtagare till Facebooksidan En bit historia som från början lyfte fram Ovikens historia men som nu också vill uppmärksamma andra delar av länet. Att kvinnors historia är dåligt dokumenterad och då inte helt sällan av en man, vet vi allt för väl. Så hur gör man, när man inte nöjer sig med att inget veta? Var börjar man ens leta? Följ med på Ingeborgs berättelse om hur hon, tillsammans med sin kollega Linn Aldberg, hittade fram till de kvinnor som tog kampen för rösträtt och valbarhet i deras hemby Oviken.